...ja, nu vet jag något som jag inte visste för ett år sedan... nämligen hur 2013 skulle bli för mig. Efter att ha tittat runt i mina bildmappar känner jag att ett leende infinner sig...
Det är så lätt att bara komma ihåg det som har varit lite tungt och jobbigt istället för allt det där som har förgyllt dagarna trots allt. Först tänkte jag bara på min axeloperation och hur jobbigt det har varit att komma till rätta med den (inte helt bra ännu), mina halvtidsstudier som jag egentligen inte varken hinner eller orkar med, att det är så långt till mina föräldrar, att timmarna på jobbet aldrig räcker till osv.
Som tur är så finns alla fotografier kvar och hjälper till att minnas många fina stunder. Vår underbara resa till New York med sönerna, yngsta sonens student, midsommar med vänner, husbilsköpet, fjällvandring, Danmarks västkust, sol, sol, sol, Venedig med kören, fågelskådning på Öland, kortare och längre besök hos eller av mina föräldrar, löpning, skidåkning och allt jag fått lära mig under året.
Nu står ett nytt år framför mig som jag inte vet något om. Spännande och skrämmande! Inga nyårslöften, utan bara fortsätta med att ta en sak i taget och njuta i det jag gör.
Ha nu ett riktigt gott nytt år!
Katarina
