Även jag

Även jag skriver om att sommarens ledighet tar slut och att jobbet istället tar vid. För min del är det både jobb och studier. Har läst det mesta som ingår i den första tredjedelen av kursen för att avlasta mig själv under kommande veckor.

I huvudet surrar alla saker jag måste tänka på för att få till en bra planering för mig själv och alla inblandade. Mailar olika personer och önskar diverse besked. Tittar i almanackan för att få in det som ska in. Ser då att jag i slutet av september redan har skrivit in Venedig. Då ska jag vara ledig i fyra dagar och åka med min lilla kör för att sjunga i Italien. Känns stort!

Ser också att almanackan saknar utrymme, redan... Det är så lätt att boka in för mycket när det är så roligt, för jag har ett roligt jobb. Ska skärpa mig och använda ordet nej ibland. 

Uppdaterar mig på det jag skrev innan ledigheten började för att få igång tankarna. Hm, spännande... Det blir något att bita i, tänker jag.

När man som jag jobbar måndag till fredag, får fredagskvällen en speciell status. Jag varvar ner och ser ett par dagars ledighet framför mig att förvalta. Det är bara upp till mig vad jag gör av dem. Rätt vad det är har vi hamnat i oktober och fredagskvällarna ägnas åt att gå på hockeymatcher för att se sonen spela. Fast det är jag som väljer att göra det. 

Min kollega och jag har ett knep när vi blir väldigt trötta och lite stressade; då sjunger vi... Kontoret ljuder en stund av diverse låtar, allt från barnvisor till hits. Valet beror på sinnesstämning. Jag har till och med bett henne: Kan du inte sjunga lite för mig så jag får lite energi. Om ni visste vad effektivt det är, sång förlöser det mesta.

Katarina