Solgult

Jag har inte sett någon tussilago ännu i år. Den här fotograferades i mars förra året. Nu har jag ju inte varit ute och spanat i dikena de senaste dagarna så de kanske står där solgula mot den grå grusvägen. 

Jag tycker om de där kontrasterna som kan dyka upp i naturen. Tänker på när man ser ett åskväder närma sig i horisonten med sitt mörker och muller över en alldeles solig och varm sommardag. Så snabbt det växlar eller när jag går och väntar och väntar på att pionerna ska slå ut. Det händer inget, och lite mer inget och rätt vad det är så står de där alldeles rosa och utslagna en eftermiddag när jag kommer från jobbet.

Det är med hjälp av kontrasterna man upptäcker att något har hänt i allt det vardagliga och nu väntar jag alldeles intensivt på att våren ska slå igenom så det syns.

Katarina