tisdag 28 oktober 2014

När det är som gråast...


När det är som gråast blir färgerna som vackrast. Det blir en sanning när man vistas på södra Öland på hösten. Havet är grått, Allvaret är grått, åkrarna är grå och så helt plötsligt kommer det ett litet rött hus. Och tänk så rött det där lilla huset blir i allt det grå. Jag tröttnar aldrig på det grå landskapet... allt som inte är grått blir så skarpt och tydligt.

Det kanske är likadant med livet. När det känns grått och ledsamt så blir man så glad för den minsta lilla ljusglimt. Jag tänker på boken Tistou- pojken med de gröna fingrarna, han tyckte att alla människor måste ha något att se fram emot. Om jag inte kommer ihåg fel så skaffade han en orkidé till en flicka som var sjuk, och som inte verkade bli bättre. När hon fick blomman att se fram emot så blev hon piggare för varje dag som gick.

Nu är jag ledig från jobbet i några dagar och ska försöka samla på mig lite dagsljus. När jag jobbar är det mörkt när jag åker och nästan lika mörkt när jag kommer hem, så nu vill jag ut i ljuset. Sedan ska jag plocka ur sovrummet, för där ska vi tapetsera med gröna sköna tapeter. Härliga dagar alltså!

Katarina




1 kommentar:

  1. Vad härligt positivt ditt inlägg andas! Så rätt inställning och tänk.

    Ha fina dagsljusdagar!

    Anki

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...