Att man aldrig lär sig... Skulle ta en liten cykeltur igår på kvällskvisten. Liten och liten? Den blev klart mycket längre än vad jag hade planerat för den ursprungliga planen var att ta en såpass kort tur att jag inte skulle få ont i "sittbenen". Så här sitter jag nu och vardagsgnäller lite över att jag har ont. Jag kan garantera att det inte blir någon cykeltur ikväll.
Småvägarna vi skulle hålla oss på visade sig stundtals vara både mycket guppiga och mycket blöta så hela kroppen fick sig en genomkörare. Om min härliga barndomskamrat läser det här kommer hon att skratta högt eftersom hon inte tycker att cykling är speciellt ansträngande, för det tycker man väl inte om man cyklar Halvvättern på 15 mil hel frivilligt. Strax efter målgången uttalar hon sig om att hon ska göra det igen nästa år och då med en förbättrad tid. Puh! En stor applåd till hela henne för att hon är så målmedveten.
Nu återvänder jag till Ninni Schulmans bok "Flickan med snö i håret" som verkar bra...
Katarina
Det är ju så härligt med en cykeltur sommartid när vädret tillåter:)
SvaraRaderaKanske är det därför man inte tänker på sittbenen i tid utan bara följer med och njuter ;)
Ha en fin dag
Kram från Ann-Louise
Nä, stackars dig, fy vad det gör ont!
SvaraRaderaDet är lika bra du vänjer dej om vi ska försöka oss på tjejklassikern, jag lovar att simma brevid dej om du stöttar mej på skidorna;-)
SvaraRaderakram Ewa
Det är taget!!! Vi anmäler oss efter semestern!
RaderaKramar Katarina