lördag 12 november 2016

Från skithöst till fin vinter


Idag skiner solen på mig efter en lång skithöst med hosta och lunginflammation. Det ger mig hopp om en fin vinter eftersom jag idag har tagit min första korta och lugna promenad ute på underbara Brattforsheden sedan jag blev sjuk. Sist jag var här ute var i början på september och då sprang jag uppför backarna som den värsta bergsgeten. Inte kunde jag då tro att jag strax därefter skulle inleda en två månader lång hostperiod med en avslutande lunginflammation.

Solen sken på oss och snön reflekterade sitt vackraste glitter och för första gången på länge mådde jag riktigt bra. Nu är det de små stegens filosofi som gäller så att det inte blir något bakslag.

Katarina

tisdag 8 november 2016

Lång tid och kärt återseende


Det är nästan ett år sedan jag skrev något här och vad glad jag blev av att så många bekanta fortfarande bloggar. Jag har börjat fyllas av lust att skriva och fotografera igen, den lusten som bara försvann och inte verkade vilja komma tillbaka. Det enda skrivande som kommit ur mig har varit jobbrelaterat och den enda fotografering som kameran producerat har varit semesterbilder och då mest med telefonen.

Nu kliar det dock både i penna och kameralins. Jag vill tillbaka till vardagsbetraktelser samt det vackra och eftertänksamma jag får syn på genom kameralinsen. 

Kaprifolen finns i min trädgård och påminner om Bohuslän. Jag blir glad när jag ser hur den blommar om och om igen och den ger inte ens upp när frosten nyper den så smått. Precis som jag, vilar lite och blommar igen då och då.

Katarina





måndag 28 december 2015

Bokcirkeln - hur det blev

Sist jag skrev skulle jag börja läsa böcker i bibliotekets bokcirkel, men hur blev det då? Jo vi var tio kvinnor i mycket blandade åldrar som läste fyra utvalda böcker och diskuterade dem. Det var otroligt intressant att se hur olika man uppfattar och tycker om böcker. Vi lyckades inte tycka lika om någon bok och det var riktigt berikande. I sin naivitet tror man ju att alla tycker som en själv fast man vet att det inte är så. 

Min favorit blev den bok som vi läste allra först, Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie. Jag kan fortfarande känna de fiktiva dofterna och ljuden från den boken, och funderar i bland över karaktärernas öden. 

Den andra boken vi läste blev mitt bottennapp, nämligen Timme Noll av Lotta Lundberg. Jag kunde inte alls identifiera mig med någon av karaktärerna, inte heller bli nyfiken på någon av dem. Just den här boken tyckte flera av deltagarna i cirkeln var den bästa. Stundtals undrade jag vad det var för fel på mig som inte kunde ta den här boken till mig när den hade fått så bra recensioner från olika kritiker.

När vi fick den tredje boken, Väckelse av Stephen King, chockade jag cirkelmedlemmarna med att jag aldrig läst någon bok av honom tidigare. Det beror enbart på att jag aldrig läser skräckböcker eller ser på skräckfilmer eftersom jag blir så rädd. Jag har väl för bra inlevelseförmåga. Boken var ok och jag har inte blivit mörkrädd :)

Den sista boken, Chocken efter fallet av Nathan Filer, läste jag alldeles för fort eftersom jag hade lite tidsbrist. Resultatet av det blev att jag inte riktigt fastnade i den utan bara konsumerade den. 

Jag trodde inte att jag skulle tycka om att delta i en bokcirkel eftersom jag är en lustläsare som vill välja böcker själv. Istället utmanade det mig med att läsa böcker som jag aldrig hade hittat på egen hand. Det var både lite jobbigt och mycket intressant och alla bäst var diskussionerna med cirkelmedlemmarna. Jag ska definitivt anmäla mig till vårens cirkel också.

Katarina





tisdag 15 september 2015

Helt plötsligt var det dags igen

Vissa saker går inte att avsluta och en sådan sak är bloggandet. Jag trodde att jag skulle vara nöjd med att blogga enbart om mina utflykter och resor på Fröken Kråknäs på vift men så var det inte. Det finns ju så mycket mer att skriva om, som till exempel att jag idag har gjort bokcirkeldebut. Trots att jag i så många varit en riktig boknörd har jag aldrig deltagit i en bokcirkel. 

12 damer i mycket varierande åldrar, med det gemensamma intresset böcker samlades på kommunens bibliotek för att få den första boken. Spänningen var hög, nästan som på julafton, när cirkelledaren plockade fram boken vi ska läsa till nästa gång. Det blev en helt ny författare för mig, Chimamanda Ngozi Adichie, och boken var Americanah.


Väl mött igen!

Katarina

onsdag 6 maj 2015

Ny blogg

Nu är jag på gång igen, fast med en ny blogg. Den är under uppbyggnad men titta gärna in under tiden. Ni hittar mig på Fröken Kråknäs på vift 


Katarina

tisdag 6 januari 2015

Ett bra avslut med ett nytt år

Nu har jag bestämt mig för att avsluta mitt bloggande här på Fröken Kråknäs. Jag gör det med många härliga minnen och med full energi för andra saker som jag också vill göra. Vem vet om jag så småningom dyker upp någon annanstans, men för tillfället finns det inga sådana planer.

Må så gott alla vänner och ta hand om er!

Katarina

fredag 2 januari 2015

Nytt och gammalt


Ett nytt år betyder egentligen ingenting. Bara nya dagar som kommer och går, om man vill se det så. Själv vill jag nog se det som en möjlighet till lite eftertanke med reflektion. Finns det något som jag inte har varit nöjd med som jag själv kan påverka till det bättre? Vad har varit riktigt bra som jag vill göra mer av? Det är ju dumt att bara låta tiden rusa förbi utan att reflektera över vad man gör med den.

En del kallar det att man avger nyårslöften när man gör sina förändringar. Andra kallar det att man sätter upp nya mål av olika slag. Jag tänker att jag har drömmar över hur saker och ting kan bli lite bättre på olika sätt. Oavsett vad man kallar det så handlar det om förändringar. 


2014 var ett härligt löparår för mig då jag började springa lite mer strukturerat. Det gav mig så mycket att känna att mina insatser gav resultat så det vill jag fortsätta med. Det viktigaste är att jag ska må bra av löpningen inte pressa fram tider eller kilometer. 

2014 var också ett år med en del resor och små utflykter. Lilla husbilen har gett oss så många möjligheter till olika upplevelser att jag bara längtar tills vi kan dra iväg igen. 


2014 innebar fortsatta studier på halvtid kombinerat med heltidsjobb. Det har tagit på mina krafter och stundtals har motivationen varit mycket låg. Nu är det en termin kvar, så förhoppningsvis är jag klar i juni 2015. 



Mitt huvud är konstant fullt med idéer och påhitt. Får se hur mycket av det som får komma ut och bli verklighet under året. Vem vet...

Katarina

fredag 26 december 2014

Kallt ute och varmt inne

Temperaturen har närmat sig -20 grader under ett par dygn. Brr! Kallt, skönt och härligt! Det är så otroligt vackert med den isblå himlen mot det frostnupna landskapet. 



En av mina favoritvandringar i vintertid går från hyttan längs Lungälven. Idag lyckades vi se fyra strömstarar som gjorde sina snabba flygturer och som däremellan dök ner i vattnet för att hitta mat. Man fascineras av hur de klarar av kylan.

Det var skönt att sedan komma in i värmen och tillsammans sätta sig till bords för att avnjuta det sista av julematen. 

God fortsättning!
Katarina


tisdag 23 december 2014


Jag önskar er alla en riktigt fridfull jul!

Katarina

onsdag 17 december 2014

Hela världen blev vacker


Vaknade till en ny värld med kyla, snö och solsken. Så underbart vackert! Jag var tvungen att ta några kort med telefonen (= suddiga bilder)på väg genom vår lilla stad.


Det var sådär vackert att jag förbannade mig själv att jag inte alltid har min kamera med mig.


Jag kände mig så lyckligt lottad för att ha det här vackra omkring mig på väg till och från mitt kontor.


Gissa om det gick undan när jag kom tillbaka till kontoret och började med statistik på datorn efter den här påfyllningen.


Nu hoppas jag på fler sådana här dagar så att jag kan fylla hela mig med vackerhet och energi. Det har varit alldeles för mycket gråväder ett tag. 

Katarina

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...